Språk- TAKK

Ibland möts pedagoger och barn som har svårt att kommunicera med varandra. Vi vuxna kommunicerar oftast genom det talade språket. Medan ett barn som inte utvecklat det talade språket kommunicerar på ett helt annat sätt. Att kommunicera är en grundläggande rättighet - alla kan inte tala men alla kan kommunicera.

TAKK - Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation

TAKK används för hörande barn och vuxna som stöd i den språkliga utvecklingen. Att använda TAKK i förskolans verksamhet går ut på att man förtydligar ord genom ett tecken. Till exempel när man säger ordet banan görs även tecknet till banan samtidigt. Detta för att förtydliga och förstärka ord.

Fördelar med att använda sig av TAKK är:

•                Ger tydligare tal.

•                Fysiskt lättare att teckna än att tala.

•                Det ökar koncentrationen vid inlärning.

•                Det ställer mindre krav på hörselminnet och slutledningsförmågan.

•                Det är lättare att minnas det man ser (tecken) i jämförelse med tal.

•                Tecken är oftast mer lika begreppet de beskriver än vad talet är.

Om man som pedagog vill börja använda TAKK i verksamheten kan det vara bra att börja i liten skala och sedan utöka. Till exempel lära sig tecken för frukterna och visa för barnen. Risken är att det blir för mycket tecken att lära sig om man börjar med alla tecken på en gång. 
Att använda TAKK i förskolan verksamhet är bra för alla barnen. Men för de barnen som har ett annat modersmål än svenska blir tecken som en bro mellan de olika språken. Barnet lär sig därmed svenska snabbare (Tisell, 2009). 

Under vår lektion fick vi försökt lära oss alfabetet på tecken. Sedan fortsatte lektionen med olika Youtube klipp där vi fick prova att teckna "björnen sover" och räkna till 20. Vi provade även "babblar material" och läste barnböcker med tecken. Lektionen var en bra övning, men som med alla språk tror jag att även tecken är en färskvara. För att använda det i verksamheten ska det ske hela tiden och inte under en kortare period. Efter lektionens slut var jag väldigt positiv till tecken som stöd och vill gärna arbeta mer med det. Dock tror jag att man som pedagog måste ha en bra kommunikation med föräldrarna om varför man arbetar med TAKK och dess fördelar. Jag kan tänka mig att många föräldrar och anhöriga förknippar tecken med något som utvecklingsstörda och hörselskadade använder.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn:

-Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och

upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

-Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge utryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

-Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

Länkar:

Tecken alfabet: http://www.spreadthesign.com/se/children/

Hemsida för barn att träna tecken: http://barnbibblan.se/

Räkna till 20: https://www.youtube.com/watch?v=stSojRSOvPc

Kursmål:

-Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

-Redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.
-Redogöra för  och problematisera olika villkor för hur barn med annat mordersmål än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.

_______________

Referens:
Camilla Carlsson, Högskolan i Borås 2015-03-08 

Läroplanen för förskolan Lpfö 98.[Ny, rev. utg] (2010). Stockholm: Skolverket.

• • Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. 1. uppl. Lidingö: Hatten

Bild 2

Idag var det dag för bild workshop. Förmiddagen ägnades åt att arbeta med att tillverka papper och papier maché. Under eftermiddagen arbetade vi med lera.

Att tillverka eget pappet var enkelt och roligt. Det är något som jag kan tänka mig att arbeta med i förskolan. Vi klippte ner små pappersbitar i en stor låda med vatten. När vi ansåg att det var lagom med pappet i mixade vi detta med en stavmixer. Sedan la en i taget ner en ram (ramen var gjord av träbitar och myggnät). Formen drogs sakta upp genom vattenmassan. Lite av vattnet fick rinna av sedan la vi en tidning på pappersmassan och vände allt och la på bordet. Att lossa formen från pappret var inga problem så länge man inte torkade bort vattnet. När vi lossat på formen kunde vi antingen dekorera pappret direkt med glitter, avtryck eller snöre. Annars kunde man också vänta tills pappret torkat och rita något på sitt papper då. Dock tog det cirka två dygn för pappret att torka.

Här ser ni händelseförloppet

Att göra papier maché var inte min grej. Därför har jag endast en bild. Jag kände mig inte inspirerad att skapa något. Bilden nedan visar i alla fall grunden till papier maché. En hink med malt papper, vatten och tapetlim. Allt detta ska mixas till en "gegga" När man fått en bra gegga ska man lägga geggan i ett bomullstyg och pressa ut vattnet. Detta så att geggan blir torr och du kan skapa något. Antingen i en form, eller med hjälp av händerna.

När jag stod och kämpade med min papier maché kände jag att detta är något som jag inte vill göra med barnen. Dels för att det var kladdigt, dels var det svårt. När vi tillverkade papper en halvtimme tidigare tyckte jag det var mysigt och härligt med allt kladd. Men detta var för kladdigt, jag fick till en bra gegga att arbeta med, men att sedan göra en form av det tyckte jag var svårt. Det enda jag ville göra med min Papier Maché var att kasta den så hårt jag kunde ner i golvet för att se vad det blev för avtryck. Nu i efterhand borde jag gjort det. Vår lärare Mats sa flera gånger under dagen att vi ska göra sådant vi tycker om. Varför slängde jag inte geggan i golvet? Har vi vuxna en spärr som inte finns hos barn. "Nej Amanda, du får inte slänga gegga på golvet". Ett barn hade definitivt gjort det, om idén hade dykt upp. Nu blev hela papier maché en negativ upplevelse som jag känner att jag inte vill göra med barn. Åter igen som vår lärare Mats säger: "Vi ska göra det vi tycker om". Vi vuxna för över våra känslor på barnen. Så jag bör nog inte arbeta med papier maché med barnen för risken är att de får en negativ bild. Däremot arbetar jag gärna med papperstillverkning med barn för det upplevde jag väldigt roligt. Samtidigt hoppas jag att jag någon gång i framtiden tar mig mod till att provar papier maché igen. Ju mer kunskap desto lättare blir det. 

Men jag kan inte blunda för papier maché. Utifrån aktiviteterna med papier maché och papperstillverkning fick vi arbeta med flera olika saker. Vi arbetade med återvinning, miljö, grön flagg, hållbar utveckling, matematik och språk. Dessutom var dessa aktiviteter billig a ur en ekonomisk synvinkel. Det som behövdes var tidningar, vatten, mixer och lim. 

Resten av dagen arbetade vi med lera. Vi arbetade med keramiklera. Vi fick varsin klump med tre sorters lera. Varav den ena var mjuk, den andra mellanmjuk och den tredje hård. Under arbetet med leran kom frågan "Varför gör jag som jag gör?" upp. Varför arbetar jag som jag gör och vad blir det för konsekvenser om jag arbetar på ett annat sätt? Vad får barnen uppleva beroende på vilket arbetsätt jag väljer att arbeta på? Intressanta tankar som kom upp och som jag tar med mig ut på min VFU. 

Vi fick uppgifter av vår lärare att göra bland annat en lång sak av leran, en rund sak och en krokig sak.

Att gå på lera var spännande, det gav en större upplevelse än jag trott.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp. I Lpfö 98 rev. 2010 står det även att barnen ska utveckla sin skapande förmåga genom olika uttrycksformer och utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka och reflektera. Vidare nämner Läroplanen för förskolan att barn ska utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker och material.

Kursmål:

-Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska läroprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

-Utifrån estetiska läroprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande.

_______________

Referens:

Läroplanen för förskolan Lpfö 98.[Ny, rev. utg] (2010). Stockholm: Skolverket.

Navet 2

Återigen har jag besökt Navet i Borås. Denna gång med fokus på fysik och kemi. Dagen började med att Anna Gunnarsson (en pedagog på Navet) läste ett stycke ur sin nya experimentbok, som handlade om fysik och kemi. Berättelsen innehöll bland annat begreppet luftmotstånd. Vårt första experiment innehöll just luftmotstånd.

Det första jag och mina kurskamrater tillverkade var en luftballong. För att göra en luftballong behövdes en plastpåse, snöre och en tyngd. Vi byggde luftballongen genom att klippa av handtagen på mitten och klippa sönder påsen på dess "långsidor". Vi knöt fast fyra snören i handtagsändarna och sedan nedtill i en tyngd. När vi testade luftballongen prövade vi att släppa den från ett bord som jag stod på (Bild 1). Detta funkade inte alls. Vi kom fram till att tyngden var för tung i förhållande till den låga höjden. Luftballongen fylldes inte med luft, utan föll som en sten mot marken.  Så vi bytte ut tyngden mot en lättare tyngd, vi bytte även till en högre plats att släppa från. Bild 2 visar hur luftballongen är full med luft och åker ner mot marken. På bild 3 har jag byggt en helikopter med hjälp av papper och ett gem.

                                       Bild 1                          Bild 2                       Bild 3

Genom dessa två experiment har vi fått testa på luftmotstånd, tyngd, dragningskraft, rotation, atomer och molekyler (luftens sammansättning). Vi fick även tipset att visa för barnen hur man kan få en luftballong att stiga. Vissa menar att detta kan vara svårt och farligt för barnen att göra. Man tar en tillverkad luftballong och använder en varmluftspistol för att få ballongen att stiga. Här får barnen verkligen vara med och uppleva hur den varma luften tar mer plats och stiger. Jag tror även att man skulle kunna köpa rislampor eller thailyktor för att på ett bra sätt visa hur varmluft stiger.

Vid ett sådant här experiment skall jag som pedagog vara tydlig och berätta för barnen vad vi gör. Anna Gunnarsson pratade om att det är viktigt att vi använder rätt begrepp för sakerna redan från början. Att vi förklarar att det är dragningskraften som gör att luftballongen dras neråt. Anna menar att om vi inte gör detta kommer barnen behöva lära sig allt två gånger. Ett klassiskt exempel som Anna tog upp var att inte säga "det minsta måttet" utan istället ”teskedsmått”.  

Nästa experiment handlade om kemi. Det första som togs fram var "Draken Bertas fissaft". Saften var gjord på vatten och rödkål. Vi fick en skål fissaft och 12 stycken provrör. I sex av rören var det en basisk blandning och i de andra sex rören var det en sur blandning. Den basiska blandningen bestod av vatten och bikarbonat och den sura bladningen bestod av vatten och citronsyra. När vi blandade fissaft med de sura och basiska blandningarna uppstod det olika färger. Basiskt blev grönblå och det surt blev rött. När vi sedan blandade de grönblåa och röda blandningarna tillsammans med varandra uppstod lila. Dessutom blev syran och det basiska till kolsyra när det blandades. Frågan om det var okej att barnen smakade på detta kom upp. Det var okej att smaka på det även om det kanske inte är så gott. Däremot ska man aldrig uppmuntra barn att smaka på saker när men håller på med kemi.

Till det andra kemiexperimentet behövdes ett provrör, fissaft, olja, bikarbonat och citronsyra. Det första vi gjorde var att blanda fissaften med citronsyra för att få fissaften sur. Sedan hällde vi bikarbonat i provröret. Vidare hällde vi i oljan i provröret. När vi gjort det bildades det bubblor som åkte från botten och upp. Det hade sin förklaring i att luften som fanns under bikarbonaten trycktes undan av oljan, och därför bildades luftbubblor som åkte upp till ytan. Experimentet fortsatte med att vi hällde i den sura fissaften i provröret. Resultatet blev (bild 3) att det bildades röda bubblor som åkte upp och ner i provröret. Förklaringen till detta är att bubblorna (fissaften) åker ner och lägger sig på bikarbonat. Syran i bubblan blandas med bikarbonaten och blir Co2(koldioxid). Bubblan åker upp med Co2 till ytan och släppet ut Co2 i luften. Bubblan är tom på Co2 och åker därför ner igen och blandas ihop med bikarbonat.

                                         Bild 1                        Bild 2                        Bild 3

I slutet av dagen fick vi även i uppgift att skriva en berättelse med ett naturvetenskapligt innehåll. Vi fick använda oss av ett karaktärsschema och ett hinderschema(Grönte, 2012). Karaktärsschema innehöll tre kategorier "Fysiskt-utanpå" "Psykiskt-inuti" och "Socialt-omkring". Schemat innehöll bland annat frågor som "hur rör sig karaktären?" "självbild?" och "Viktigaste händelsen i livet?". Tack vare de här frågorna kom det ganska snabbt fram en karaktär. Vår karaktär var den Supersnabba Sköldpaddan Sune. Han var en supersnabb brevbärare och den största rädslan i livet var vatten. Hinderschemat var en hjälp för att bygga upp en bra berättelse med en början, ett hinder, en lösning, en paus och så vidare. Efter pausen kommer ytligare ett hinder, lösningar och paus. Schemat bestod av fyra stycken hinder. Dock hann vi bara skriva en början. Den lät som följande:

En morgon vakande sköldpaddan Sune av att solstrålarna stack honom i ögonen. Sune hoppar upp ur sängen och rakt ner i springskorna. När Sune tittar sig i badrumsspegeln ser han det röda håret som står åt alla håll. Sune döljer den röda kalufsen med sin keps. I ett språng tar han sitt förstoringsglas och spring mot jobbet. 

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin förmåga för naturvetenskap. Liksom sitt kunnande om enkla kemiska processer och fysiska fenomen. 

Länk:http://www.navet.com/
_______________Referens:
Grönte, Veronica (2002). Kopieringsunderlag till Pennvässaren. Varberg: Argument
Läroplanen för förskolan, Lpfö 98.[Ny, rev. utg] (2010). Stockholm: Skolverket
Anna Gunnarsson, Navet Science Center 2015-02-27