Språk- TAKK

Ibland möts pedagoger och barn som har svårt att kommunicera med varandra. Vi vuxna kommunicerar oftast genom det talade språket. Medan ett barn som inte utvecklat det talade språket kommunicerar på ett helt annat sätt. Att kommunicera är en grundläggande rättighet - alla kan inte tala men alla kan kommunicera.

TAKK - Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation

TAKK används för hörande barn och vuxna som stöd i den språkliga utvecklingen. Att använda TAKK i förskolans verksamhet går ut på att man förtydligar ord genom ett tecken. Till exempel när man säger ordet banan görs även tecknet till banan samtidigt. Detta för att förtydliga och förstärka ord.

Fördelar med att använda sig av TAKK är:

•                Ger tydligare tal.

•                Fysiskt lättare att teckna än att tala.

•                Det ökar koncentrationen vid inlärning.

•                Det ställer mindre krav på hörselminnet och slutledningsförmågan.

•                Det är lättare att minnas det man ser (tecken) i jämförelse med tal.

•                Tecken är oftast mer lika begreppet de beskriver än vad talet är.

Om man som pedagog vill börja använda TAKK i verksamheten kan det vara bra att börja i liten skala och sedan utöka. Till exempel lära sig tecken för frukterna och visa för barnen. Risken är att det blir för mycket tecken att lära sig om man börjar med alla tecken på en gång. 
Att använda TAKK i förskolan verksamhet är bra för alla barnen. Men för de barnen som har ett annat modersmål än svenska blir tecken som en bro mellan de olika språken. Barnet lär sig därmed svenska snabbare (Tisell, 2009). 

Under vår lektion fick vi försökt lära oss alfabetet på tecken. Sedan fortsatte lektionen med olika Youtube klipp där vi fick prova att teckna "björnen sover" och räkna till 20. Vi provade även "babblar material" och läste barnböcker med tecken. Lektionen var en bra övning, men som med alla språk tror jag att även tecken är en färskvara. För att använda det i verksamheten ska det ske hela tiden och inte under en kortare period. Efter lektionens slut var jag väldigt positiv till tecken som stöd och vill gärna arbeta mer med det. Dock tror jag att man som pedagog måste ha en bra kommunikation med föräldrarna om varför man arbetar med TAKK och dess fördelar. Jag kan tänka mig att många föräldrar och anhöriga förknippar tecken med något som utvecklingsstörda och hörselskadade använder.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn:

-Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och

upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

-Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge utryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

-Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

Länkar:

Tecken alfabet: http://www.spreadthesign.com/se/children/

Hemsida för barn att träna tecken: http://barnbibblan.se/

Räkna till 20: https://www.youtube.com/watch?v=stSojRSOvPc

Kursmål:

-Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

-Redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.
-Redogöra för  och problematisera olika villkor för hur barn med annat mordersmål än svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.

_______________

Referens:
Camilla Carlsson, Högskolan i Borås 2015-03-08 

Läroplanen för förskolan Lpfö 98.[Ny, rev. utg] (2010). Stockholm: Skolverket.

• • Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. 1. uppl. Lidingö: Hatten