Fältdagar efter VFU
Nu har jag haft två
fältdagar efter min VFU-period. Barnen på förskolan är 1-3 år, så mina tankar
inför fältdagarna var att några barn skulle glömt bort mig. Jag trodde att
barnen på förskolan inte skulle förknippa mig med sagolådan så mycket som de
gjorde. Jag valde att under fältdagarna ha min sagolåda som vanligt. Redan vid
matbordet var det ett barn som tittade på mig och sa "gumma"
samtidigt som hon gjorde tecknet för gumma. Jag tolkade det som att hon frågade
om jag skulle berätta "Sagan om den lilla lilla gumman". Flera av
barnen tog efter och pekade på min låda och gjorde tecknet för gumma. Då kände
jag att min låda var lyckad. Under min VFU fick barnen höra om "Sagan om
den lilla lilla gumman" nästan varje dag och nu efter en veckas uppehåll
ville de höra den igen. Under samlingen kom barnen ihåg tecken och vi berättade
sagan tillsammans, jag och barnen. Under mina två fältdagar tolkade jag det som
barnen tog till sig kunskapen jag lärt ut. De var intresserade av lådan även
fast de hört den många gånger tidigare.
Min sagolåda!
Mitt hjälpmedel den första
veckan innan jag lärt mig att teckna.
Utvärdering av materialet
Jag tycker att mitt material har funkat bra, barnen
tog till sig materialet och fick ny lärdom av materialet. Lådan innehöll flera
ämnen än vad jag tänkt på från början, ett exempel på detta är gumman och
kattens känslor när gumman ropar "schas katta". Ju tryggare jag blev
i att göra de olika tecknen till figurerna desto mer utvecklade jag lådan. Det
kom till mer tecken i lådan och jag fick in ämnen som matematik och känslor.
Eftersom jag och barnen tillsammans gjorde de olika tecknen till figurerna
tycker jag att barnen blev mer delaktiga i berättandet. Det var inte jag som
berättade sagan för barnen, utan jag tycker att vi tillsammans berättade den.
Min upplevelse av barnens delaktighet är något som Tisell (2009, s.11)
beskriver som att tecken bidrar till att barns koncentration ökar och barnet
upplever sig mer "med" när tecken används.
_______________
Referens:
Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. 1. uppl. Lidingö: Hatten
_______________
Referens:
Tisell, Anneli (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling. 1. uppl. Lidingö: Hatten
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar