Matematik

I vår kurslitteratur har vi en bok som heter "Små barns matematik". Boken är uppbyggd efter erfarenheter och dokumentationer i samband med ett pilotprojekt, som genomfördes av NCM. Idag fick vi möjlighet att träffa en av pedagogerna som var med i detta projekt och som även är med i ett av bokens kapitel. Vi fick under dagen mycket inspiration och tankar om hur man kan arbeta med matematik i vardagen. Även om en del kunde upplevas som repetition försökte jag och min kurskamrat att utmana varandra att utveckla aktiviteten ännu mer. En del aktiviteter hade vi gjort tidigare fast i ett annat sammanhang, exempelvis med fokus på drama. 

Här är lite av allt vi mötte under dagen. 

Collaget ovan visar lite av det vi mötte under dagen. Något som jag fastnade extra för var mat- och sovklockan. Mat- och sovklockan hade bara en timvisare. Minut- och sekundvisaren hade klippts bort. Istället för siffror var det vita små streck. Klockan visade när det var dags för frukost, samling, frukt, utelek, lunch och så vidare. Tanken var att barnen skulle få en tidsuppfattning. Carina Mattsons erfarenheter av att använda sig av en sådan klocka bidrog till att barngruppen blev lugnare. Barnen kunde själva titta på klockan för att få en uppfattning om vad som väntade härnäst. Det viktiga i sammanhanget var att klockan inte var till för att barnen skulle lära sig den, utan för att ge dem en förståelse för tidsuppfattning. Det var en av aktiviteterna som jag mött tidigare och som jag tycker kan utvecklas efter barnens kunskaper. Jag tycker man kan utveckla aktiviteten ännu mer genom att ha kvar siffror och minutvisare för att ge barnen en djupare förståelse. Alla som har jobbat på en förskola har någon gång fått frågan "När går jag hem?" Svaret som man ger som pedagog brukar vara i stil med "Efter vilan" eller "Klockan 13" Att använda sig av en sådan "utvecklad" klocka tror jag kan vara väldigt lärorikt för barnen. 

Collaget visar också en låda med olika fack. Här fick barnen i uppgift att hämta olika saker i skogen, det kunde bland annat vara något tungt, något mjukt och något litet. Denna uppgift kan göras både inne och ute. 

                                                 Stapeldiagram och cirkeldiagram för barn

Vi började hela dagen med att ta reda på vad vi var intresserade av på TV. Vi fick tre alternativ, varje alternativ hade varsin färg av träkulorna. Alternativen var Skavlan, Melodifestivalen och Let's dance. När man bestämt sig fick var och en gå och i den träkulan som representerade det valda TV programmet. Först fick vi resultatet i stapeldiagram, men resultatet gjordes snabbt om till ett cirkeldiagram.

Carina Mattson pratade om hur man får med barnen i en aktivitet.
Hon berättade bland annat att när de är ute påbörjar hon en aktivitet och så får barnen komma när de är intresserade. Allt eftersom tillkommer det barn, och när några barn tröttnat kommer det nya. Detta är något som jag själv känner igen från förskolans värld. Carina nämnde att jag som pedagog ska trivas i mitt yrke, ha ett bra förhållningssätt, vara lyhörd, respektera barnen och lyssna på barnen, detta för att göra en aktivitet så givande som möjligt för barnen. Detta är saker som jag själv tycker är viktigt för att vara och utvecklas till en bra pedagog. Björklund (2009, s. 16) nämner att jag som pedagog behöver vara en kompetent lärare för att möta det kompetenta barnet och skapa möjlighet till dess lärande. Jag som pedagog har även en betydelsefull i barnets lärande genom att jag kan styra riktning på barnets utveckling, på så vis kan jag se till att arbetet går framåt och barnen tar lärdom (Björklund 2009, s.21). Även Doverborg & Emanuelsson (2006 , s.11) nämner vikten av lärarens betydelse för barns lärande i matematik.

Carina nämnde att hon ibland upplever att det finns två sorters pedagoger. Den ena pedagogen som det alltid händer saker runt, och den andre pedagogen där det inte händer så mycket. Hon menade att det finns pedagoger som alltid tar tag i och hittar på saker med barnen, och de pedagoger som inte gör det lika ofta. Jag hoppas och tror att jag kommer bli den pedagogen som det alltid händer saker hos. Jag vill utvecklas som pedagog, och även om jag snart är klar med min utbildning känner jag mig långt ifrån färdig. Jag vill tillsammans med barnen upptäcka nya saker. Jag vill ut i skogen och naturen och se vilka matematiska utmaningar som väntar där. Jag vill inte stå och ”vara barnpassning”, jag vill ge barnen en lärorik tid på förskolan. Detta var egentligen ett sidospår från Carinas sida, men som fick mig att tänka hur jag vill vara som pedagog i framtiden.

Under dagen fick vi testa flera olika matematikaktiviteter, några exempel var:
-Dramatisera "Den lilla lilla gumman" - matematiska begrepp
-Form och mönsterspaning

-Slänga skräp - Sortera
-Vattenhjul av äpple och mjölkartong
-Äppel- och äggdelare
-Ljudmemory
-Solur

Avslutningsvis till mitt framtida jag: Det är lätt att fastna i rutiner, nytänkande kräver ansträngning.

Kursmål:
-Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska läroprocesser.
-Förhålla sig kritiskt till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

_______________
Referens:
Björklund, Camilla (2009). En, två, många: om barns tidiga matematiska tänkande. 1. uppl. Stockholm: Liber

Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet