Fältdagar före VFU

Nu har jag precis avslutat min tredje fältdag på min VFU plats. Jag har under tre dagar fått lära känna barn och pedagoger samt se hur de arbetar just nu. Tanken är att jag nu ska skapa ett läromedel för barnen på avdelningen. Förskolan arbetar just nu efter sin handlingsplan, där de lägger ett extra fokus på vatten och språket. Min första tanke var att arbeta med vatten. Vatten är ofta uppskattat av alla barn. Men på något sätt slog jag knut på mig själv, jag kom på bra saker men inget som jag tyckte passade barngruppen. Visst hade jag kunnat testa det med barnen, men samtidigt ville jag ha något som jag verkligen tror på själv. Därför väljer jag att göra ett material med fokus på språket. Min tanke i stora drag är en sagolåda med TAKK. Både jag och min handledare är positiva till materialet och vi hoppas att det ska blir lärorikt för barnen. Pedagogerna på förskolan har precis börjat använda TAKK mer dagligen. Jag ser fram emot tre spännande veckor på förskolan.  

Jag har valt att göra mina figurer i lådan i ett lättillgängligt material. 

Nu innan VFU har jag skapat min sagolåda samt gjort en momentplanering till min aktivitet. Just nu ser momentplaneringen ut så här:

Momentplanering Sagolåda med TAKK

Mål för aktiviteten – för barnen: Mitt mål med aktiviteten är att barnen ska få en rolig och lärorik stund med mig och sagolådan. Vi ska tillsammans uppleva en saga som är spännande och fångar deras intresse. Jag vill ge barn erfarenhet och kunskap i att kommunicera på andra sätt än tal. Delvis genom att använda Takk. Min förhoppning är att barnen ska ta till sig kunskap om Takk och kunna utöva det på sin egen nivå.

Aktiviteten kopplar jag till följande mål i Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010 s.10) :

•                ·      Tillägna sig och nyansera innebörden i begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.

•                ·      Utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

•                ·      Utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.

Mål för min egen utveckling: Mitt mål med aktiviteten är att bli tryggare att hålla en planerad samling. Tycker idag att det är lättare att hålla i en ”vila samling” då jag ”bara” behöver läsa en bok. Jag vill även få erfarenhet att arbeta med TAKK, uppleva deras positiva och negativa egenskaper. 

Förberedelser för aktiviteten: Jag planerar att antingen köra sagolådan under vilan eller på deras ordinarie samling, beroende på vad som passar bäst. Aktiviteten äger rum i den blåa puffen på förskolan och tar cirka 7 minuter. Jag håller i samlingarn, eventuella övriga personer sitter med barnen eller dokumenterar om jag bett dem. Jag förbereder samlingen med mitt medhavda material.

Introduktion och genomförande: Jag samlar barnen i puffen och säger att det är dags för vila/samling. Jag väcker deras nyfikenhet genom sagolådan. Jag stimulerar barnen genom att visa tecknet och uppmuntra dem att försöka göra samma tecken, samtidigt som jag berättar sagan för barnen.

_______________
Referens:

Läroplanen för förskolan Lpfö 98.[Ny, rev. utg] (2010). Stockholm: Skolverket.

Valfritt museum - Knacka på!

Härom dagen besökte jag barnens kulturrum, Knacka på!

Knacka på är barnens eget kulturrum. Knacka på är inredd efter boken Knacka på! av Anna-Clara Tidholm. Boken Knacka på! tar med dig som läsare in i ett hus med en rad olika dörrar i olika färger. Bakom varje dörr finns ett rum där det händer olika saker. Denna berättelse har man tagit vara på i Borås och byggt upp en egen knacka-på-värld till barn i åldrarna 0-5 år.

Innan jag berättar hur jag upplevde besöket vill jag säga hur jag hade föreställt mig Knacka på! Jag föreställd mig en minivärld av knacka på. Det var små utställda dörrar i olika färger och bakom varje dörr fanns det ett litet rum som speglade bokens innehåll. Jag tänkte att barnen själva skulle få dramatisera knacka på. Mitt fokus låg på att barnen verkligen kommer att få knacka på de olika dörrarna.

Entrén till Knacka På!

Verkstaden

Matrum och Toalett

Apornas rum

Detta blev ju inte alls som jag hade tänkt mig. Knacka på var en hel verksamhet där barn, föräldrar och pedagoger kunde träffas och umgås. Miljöerna var väldigt inspirerande. Varje dörr hade varsin färg från boken. På väggarna i de olika rummen var det målat med de färgerna de olika rummen har, samt någon annat som var typiskt för just det rummet. Golven var också färgglada eller hade en stor härlig matta. Knacka på var öppet under vissa tider för föräldrar och barn. En gång i veckan kunde även förskolegrupper komma dit. Knacka på har aktiviteter som sång och rytmikstund, teater och skapande. Olika dagar för olika åldrar. Besöket var inspirerande, och det jag tar med mig mest från besöket är miljön. Det var en tilltalande miljö för de små barnen. Dock är jag fortfarande lite besviken, jag hade hoppats att det skulle vara som utställning där barnen fick gå och knacka på olika dörrar. Jag tror det är det barn kommer ihåg med berättelsen, det är det jag upplevt när jag läst sagan för barn. Verksamheten tyckte jag riktade sig väldigt mycket till barn och föräldrar, alltså att barnen ska gå dit med sina föräldrar när man är ledig från förskolan. Och det är viktigt att få föräldrar delaktiga i sina barn. Men förskolan kändes inte lika välkommen, fick jag en känsla av. Även om de hade en dag i veckan för förskolan verkade ändå tyngden ligga på föräldralediga barn. Därför blev jag inte inspirerad av verksamheten i sig utan mer av dess miljö.  

Museibesök Borås

Textilmuseet
Textilmuseet i Borås flyttade till nya lokaler för cirka ett år sedan. Planen är att ha tre stycken permanenta utställningar. Under mitt besök var det en av dessa som hade öppnat.

Utställningen Textilchock är den utställning som i dag är permanent. Utställningen visar vad som är gjort av tyg. Utställningen visar kläder och tyger, men även en hel del annat som jag själv inte trodde innehöll tyg.

Bilden överst till vänster på traktordäcket innehåller viskos, som är ett slags tyg. Bilden under visar gasmasker som också innehåller tyg. Klänningen till höger är gjord av en familjs förbrukning av plastpåsar och kaffeförpackningar under två månader.   

Här visar museet hållbar textil. En av bilderna visar "dålig" textil och en visar bra textil. Den vänstra bilden är den med "dålig" textil, i den textilen finns farliga ämnen. Medan den högra är bra textil som ull och återvunnen fleece. 

Japansk utställning vid namn: Fiber futures. Här fick man inte röra, dock fanns de möjlighet att krypa under konstverken och se dem från ett annat håll.

Under vår dag på textilmuseet så hade vi med oss museipedagogen Karin Olsson Lindström som berättade om de olika utställningarna. Karin berättade även sina tankar om när förskolegrupper kommer till museet och vad de brukar göra. Att röra sig utanför förskolans miljöer är nyttigt för barnen. Karin menade att hon upplever att barnen då har lättare att ta till sig ny kunskap.

Att man inte får röra saker på museum är något som många av oss är uppväxta med. Men på textilmuseet fanns möjlighet att ta och känna på olika slags tyger. Det stora traktordäcket klättrade barnen i och ur. På de ställen där man inte fick röra konstverken kunde man istället krypa under och lägga sig och titta. Konstverken bildade skuggor som barnen kunde titta och ta på. 

När det kommer förskolegrupper och besöker museet brukar museipedagogen visa runt vilka utställningar som finns. Museet har två olika aktiviteter att erbjuda förskolegruppen som besöker museet. "Japanska folksagor" som hörde ihop med utställningen Fiber futures. Samt en aktivitet om "museets objudna gäster". Museets objudna gäster handlar om att uppmärk-samma barnen på de djur som kan leva i våra tyger och garderober. Barnen får i uppgift att skapa sitt eget skadedjur. Detta fick vi också testa. Till detta hade museet material som fanns till hands. Band annat slipsar, knappar, dragkedjor och så vidare.

Så här blev mitt slut resultat och övriga kurskamraters.

Under mitt besök på textilmuseet upplevde jag att det var barnanpassat. De hade tänkt på att förskolegrupper skulle få en egen miljö där de kunde hänga av sig sina kläder. De hade traktordäcket som de kunde klättra i. Det fanns ett mönsterpussel. I den permanenta utställningen extra ömtåligt material inglasat, så ingenting kunde gå sönder. Men det känns givande att ha en museipedagog som planerar besöket. Jag tror att pedagoger får med sig inspiration hem till förskolan så de kan arbeta vidare med besöket.

Konstmuseet i Borås

Under besöket på konstmuseet i Borås hade jag och mina studiekamrater museipedagogen Tanja med oss. Tanja berättade om verksamheten på museet och hur hon arbetar när det kommer förskolegrupper och hälsar på. Vi började besöket med att beundra den gröna målningen.

När Tanja har en förskolegrupp är det vid den "gröna målningen" som besöket startar. Den gröna målningen är målad av Kristina Jansson. Vi fick i uppgift att säga vad vi tycker tavlan föreställer. Detta göra Tanja även med barnen. Vi hade alla olika tankar och idéer om vad den föreställer. Förslag var en älva, Robin Hood, seriefiguren Snobben, ett troll och en borg. Vidare fortsatte vi besöket med att få i uppgift att leta efter en tavla som vi tyckte var varm och en tavla vi tyckte var kall.

Den vänstra upplevde jag varm och den högra tyckte jag var kall.

Uppgiften med att leta efter en tavla som var varm och en som var kall var rolig och spännande. En tavla som jag tyckte var kall upplevde en annan varm. Vi associerade alla till något minne eller erfarenhet när vi valde tavlorna.  

Vidare gick vi på färgjakt, vi fick välja den tavlan vi tyckte hade med finast färger. Tavlan ovanför tillhörde en av mina favoriter. Framför alla tavlorna, den "gröna målningen", de varma och kalla tavlorna och den med favoritfärgen fick vi berätta vad vi såg och vad vi trodde tavlan föreställde. Detta gjorde Tanja även med barnen. Vid en sådan situation får barnen ta del av varandras tankar och idéer. Och det finns inget som är rätt eller fel. Jag kan tänka mig att barns fantasi flödar vid dessa tillfällen. 

Ett besök på Konstmuseet i Borås är mer än bara den konst som hänger på museets väggar. Till museet hör även skulpturerna som står runt om i Borås. Därför går barnen som besöker museet ibland på skulpturjakt. Skulpturjakten brukar börja inne på museet, barnen samlas vid en skulptur som jag tror föreställer ett troll. Sedan fortsätter jakten runt om i Borås stad. Tanja tillsammans med barnen brukar ofta försöka återspegla skulpturen de står framför.  

Skulpturen som jag tycker föreställer ett troll

Utan Tanja som berättade om museet verksamhet tror jag att jag tyckt att konstmuseet var uruselt ur barnsynpunkt. Det var så jag kände när jag gick in i alla fall. Jag blev inte inspirerad att gå från tavla till tavla och fundera på vad det föreställer. Men Tanja fångade vår uppmärksamhet och gav oss olika utmaningar vid varje tavla. Allas tankar om de olika tavlorna är viktiga. Efter besöket var jag väldigt positivt inställd. Därför kommer jag i framtiden ta med mig att jag som pedagog ska besöka museet själv en eller flera gånger innan jag tar med en barngrupp, speciellt om vi ska göra besöket utan att få hjälp av en museipedagog. 

_______________

Länkar:

http://textilmuseet.se/

http://www.boras.se/forvaltningar/kulturforvaltningen/kulturforvaltningen/boraskonstmuseum/boraskonstmuseum.4.82f0a312665003f0d800043157.html

Drama

Idag har vi haft drama hela dagen. Men vad är drama? Drama är att åskådliggöra genom handling (Gunilla Fihn, Högskolan Borås 2015-03-24). Synonymer till åskådliggöra är visa och belysa. Drama kan förklaras: visa genom handling.

Under dagen fick vi en kortare repetition av olika aktiviteter vi kan göra med barn inom området drama. Vi fick även en kortare föreläsning samt en uppgift att planerat ett dramaförlopp.

Det jag tog till mig extra under dagen var dramaförlopp och ledarskap i dramat. Jag känner att både dramaförloppet och ledarskapet kommer bli en stor hjälp för mig när jag ska planera dramaaktiviteter. Förloppet tycker jag kan användas i andra situationer i förskolan, till exempel när jag ska planera en musiksamling. Jag fick en påminnelse om vad som väntar mig när jag lämnar högskolan om några månader.

Ett dramaförlopp består av följande:

Inledning

Uppmjukning

Uppvärmning

Koncentration

Improvisation

Reflektion

Gestaltning

Reflektion

Avslutning/Avslappning

Under ett dramaförlopp pratade Gunilla om att börja mjukt så att alla kommer igång. Detta är även ett bra sätt att få alla barns uppmärksamhet. Med hjälp av dramaförloppet fortsätter sedan en resa inom de olika kategorierna. Gunilla pratade mycket om att förloppet skulle vara som en berättelse. Vi fick i uppgift att utefter en barnbok välja ett ämne och planera vårt egna dramaförlopp. Ämnet blev rädsla. Vi utgick från aktiviteter vi gjort tidigare inom drama, och gjorde om dem så att de skulle passa ämnet rädsla. Det var en bra och lärorik övning. Något jag vill testa mer är att få övergångarna mellan de olika kategorierna att flyta ihop. Detta så att barnen inte märker att vi går från en aktivitet till en helt annan och på så vis hålla barnens intresse uppe.

Jag tror att dramaförloppet kan användas vid andra situationer inom förskolans verksamhet. Jag känner att i förloppet kan vissa delar användas för att lägga upp en språk-, matematik- eller musiksamling. Att man håller sig till ett ämne och arbetar med det på olika sätt genom de olika kategorierna. Eller så använder man sig av de kategorierna som passar samlingen bäst. Men för egen skull tar jag med min inledning/uppvärmning och reflektion/avslutning extra mycket. Under de samlingar jag haft under mina tidigare VFU:er har jag varit fokuserad på "målet", alltså min tanke med samlingen och vilka mål som ska uppfyllas i Lpfö. Jag har endast gjort den aktiviteten och sedan har det varit klart. Men med en inledning och ett avslut knyts samlingen ihop mer och blir förhoppningsvis roligare.

Vårt dramaförlopp med temat rädsla. Det valde vi efter barnlitteraturboken "Mina och Kåge"

I Ledarskap i Drama togs det upp:

Förklara tydligt

Välj ord

Var positiv

Använd humor

Nervositet är normalt

Gardera dig inte

Dela in gruppen

Ta rädsla på allvar

Delta själv

Dessa olika saker känns som naturliga i mitt ledarskap. Fast ändå finns det saker att slipa på. Till exempel att välja ord, att under samlingen nämna ett och samma ord och inte synonymer till det ordet. Gardera dig inte, det har också hänt. Att man skyller ifrån sig på saker utifrån som påverkar att aktiviteten inte blir som planerat. Med dessa orden tror jag att jag kan utveckla mitt ledarskap. Orden blir en påminnelse om saker som jag kan bli bättre på och saker som är okej för en ledare, till exempel att det är okej att vara nervös eller rädd.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) står det att varje barn ska utveckla sin förmåga att förmedla tankar och erfarenheter genom drama.

Kursmål: Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tema arbeta där estetiska läroprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

_______________
Referens
Gulilla Fihn, Högskolan Borås, 2015-03-24