Härom dagen besökte jag
barnens kulturrum, Knacka på!
Knacka på är barnens eget
kulturrum. Knacka på är inredd efter boken Knacka på! av Anna-Clara Tidholm.
Boken Knacka på! tar med dig som läsare in i ett hus med en rad olika dörrar i
olika färger. Bakom varje dörr finns ett rum där det händer olika saker. Denna
berättelse har man tagit vara på i Borås och byggt upp en egen knacka-på-värld
till barn i åldrarna 0-5 år.
Innan jag berättar hur jag
upplevde besöket vill jag säga hur jag hade föreställt mig Knacka på! Jag
föreställd mig en minivärld av knacka på. Det var små utställda dörrar i olika
färger och bakom varje dörr fanns det ett litet rum som speglade bokens
innehåll. Jag tänkte att barnen själva skulle få dramatisera knacka på. Mitt
fokus låg på att barnen verkligen kommer att få knacka på de olika dörrarna.
Entrén till Knacka På!
Verkstaden
Matrum och Toalett
Apornas rum
Detta blev ju inte alls som jag hade tänkt mig.
Knacka på var en hel verksamhet där barn, föräldrar och pedagoger kunde träffas
och umgås. Miljöerna var väldigt inspirerande. Varje dörr hade varsin färg från
boken. På väggarna i de olika rummen var det målat med de färgerna de olika
rummen har, samt någon annat som var typiskt för just det rummet. Golven var
också färgglada eller hade en stor härlig matta. Knacka på var öppet under vissa
tider för föräldrar och barn. En gång i veckan kunde även förskolegrupper komma
dit. Knacka på har aktiviteter som sång och rytmikstund, teater och skapande.
Olika dagar för olika åldrar. Besöket var inspirerande, och det jag tar med mig
mest från besöket är miljön. Det var en tilltalande miljö för de små barnen.
Dock är jag fortfarande lite besviken, jag hade hoppats att det skulle vara som
utställning där barnen fick gå och knacka på olika dörrar. Jag tror det är det
barn kommer ihåg med berättelsen, det är det jag upplevt när jag läst sagan för
barn. Verksamheten tyckte jag riktade sig väldigt mycket till barn och
föräldrar, alltså att barnen ska gå dit med sina föräldrar när man är ledig
från förskolan. Och det är viktigt att få föräldrar delaktiga i sina barn. Men
förskolan kändes inte lika välkommen, fick jag en känsla av. Även om de hade en
dag i veckan för förskolan verkade ändå tyngden ligga på föräldralediga barn.
Därför blev jag inte inspirerad av verksamheten i sig utan mer av dess miljö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar