Idag var det dags för att
få lite materialkännedom om textiltryck och brodering.
Att vi får denna
materialkännedom om olika material och olika typer av skapande tycker jag är
viktigt. För mig är det viktigt att jag har erfarenhet och kunskap om hur och
vad man gör, så att jag kan ge den kunskapen till barnen. När vi gör detta får
jag även möjlighet att tänka till vad barnen får för kunskaper mer än bara
själva skapandet. Vilka matematiska begrepp används? hur tränar barnen? hur
samspelar barnen? och så vidare. Detta är även något som Björkdahl Ordell,
Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010, s.1) tar upp, och
de menar samtidigt att det kan vara en bra träning för att kunna se hur
arbetet kommer att falla ut tillsammans med barnen.
Det första vi började med
var att göra silkscreentryck. Vi fick varsin tygbit som vi tejpade fast på
bordet. Sedan tog vi ramen där en tunn väv var fastspänd. Ramen la jag på
tyget. Sedan hällde jag bara ut den färgen jag ville ha i kanten, och drog med
skrapan över till andra sidan. När jag tog bort ramen hade mitt tyg fått en ny
färg.
Utan att jag egentligen
reflekterat över det hade jag fått ny kunskap om en massa olika saker. Jag som
pedagog får en bra möjlighet att kommunicera denna kunskap till barnen i
förskolan vid en sådan här textilaktivitet. I efterhand kom jag på att jag
arbetat med matematik genom olika begrepp och former samt språk genom att jag
kommunicerade med mina kamrater. Björkdahl Ordell, Eldholm &
Hagstrand-Velicu, (2010, ss.28-29) räknar
upp en mycket längre lista utöver det jag redan nämnt som barn får kunskap i
och upplevelse av vid en sådan här aktivitet. Exempelvis är färgernas namn,
färgers egenskaper (hur färger kan blandas), fantasi, kreativitet och namn på
verktyg sådant som används (ss.28-29).
Jag gjorde även fritt
tryck med hjälp av potatis. För att förstärka mitt tryck broderade jag även
runt det.
Björkdahl
Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu, (2010, s.4) nämner flera gånger
att barn inte alltid förstår vad de lärt sig. Om jag som pedagog frågar vad de
lärt sig i dag, svarar barnen vad de gjort, till exempel "jag har gjort
textiltryck". Om jag som pedagog inte är närvarande och ställer frågor vad
barnen gör, hur de gör och varför de gör är risken att barnen bara kommer ihåg
själva slutresultatet. Björkdahl Ordell, Eldholm
& Hagstrand-Velicu (2010, s.9). fortsätter med att barn härmar för att lära.
Barn nöjer sig där och kan tycka det är jobbigt att komma på något eget eller
nytt. När man gjort något praktisk med barn får det ej bli oreflekterat. Att
samtala med barnen vad de gjort stärker barnen minnesbild, och ger ett bra
tillfälle att få en ännu djupare diskussion över barnens lärande (s.29). Detta
är något som jag själv känner att jag behöver. Att efter varje lektion med
materialkännedom diskutera med mina kurskamrater vad vi gjort, och varför vi
gjort det för att få en djupare lärdom.
Kursmål: Utifrån estetiska läroprocesser planera,
genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på
barns lärande.
_______________
Referens:
Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar