Textilkunskap - tryck

Idag var det dags för att få lite materialkännedom om textiltryck och brodering.

Att vi får denna materialkännedom om olika material och olika typer av skapande tycker jag är viktigt. För mig är det viktigt att jag har erfarenhet och kunskap om hur och vad man gör, så att jag kan ge den kunskapen till barnen. När vi gör detta får jag även möjlighet att tänka till vad barnen får för kunskaper mer än bara själva skapandet. Vilka matematiska begrepp används? hur tränar barnen? hur samspelar barnen? och så vidare. Detta är även något som Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010, s.1) tar upp, och de menar samtidigt att det kan vara en bra träning för att kunna se hur arbetet kommer att falla ut tillsammans med barnen.  

Det första vi började med var att göra silkscreentryck. Vi fick varsin tygbit som vi tejpade fast på bordet. Sedan tog vi ramen där en tunn väv var fastspänd. Ramen la jag på tyget. Sedan hällde jag bara ut den färgen jag ville ha i kanten, och drog med skrapan över till andra sidan. När jag tog bort ramen hade mitt tyg fått en ny färg. 

Utan att jag egentligen reflekterat över det hade jag fått ny kunskap om en massa olika saker. Jag som pedagog får en bra möjlighet att kommunicera denna kunskap till barnen i förskolan vid en sådan här textilaktivitet. I efterhand kom jag på att jag arbetat med matematik genom olika begrepp och former samt språk genom att jag kommunicerade med mina kamrater. Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu,  (2010, ss.28-29) räknar upp en mycket längre lista utöver det jag redan nämnt som barn får kunskap i och upplevelse av vid en sådan här aktivitet. Exempelvis är färgernas namn, färgers egenskaper (hur färger kan blandas), fantasi, kreativitet och namn på verktyg sådant som används (ss.28-29).

Jag gjorde även fritt tryck med hjälp av potatis. För att förstärka mitt tryck broderade jag även runt det.   

Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu, (2010, s.4) nämner flera gånger att barn inte alltid förstår vad de lärt sig. Om jag som pedagog frågar vad de lärt sig i dag, svarar barnen vad de gjort, till exempel "jag har gjort textiltryck". Om jag som pedagog inte är närvarande och ställer frågor vad barnen gör, hur de gör och varför de gör är risken att barnen bara kommer ihåg själva slutresultatet. Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu (2010, s.9). fortsätter med att barn härmar för att lära. Barn nöjer sig där och kan tycka det är jobbigt att komma på något eget eller nytt. När man gjort något praktisk med barn får det ej bli oreflekterat. Att samtala med barnen vad de gjort stärker barnen minnesbild, och ger ett bra tillfälle att få en ännu djupare diskussion över barnens lärande (s.29). Detta är något som jag själv känner att jag behöver. Att efter varje lektion med materialkännedom diskutera med mina kurskamrater vad vi gjort, och varför vi gjort det för att få en djupare lärdom. 

Kursmål: Utifrån estetiska läroprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande. 

_______________
Referens:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]