Rytmik och musik 1 och 2

Vår workshop började med en kort genomgång om vad rytmik är samt musikens grunder. Det var väldigt bra och välbehövligt för mig, som tycker musik kan vara ett av de svårare ämnena inom förskolan. För mig är musik i förskolan de klassiska sångsamlingarna. Dessa sång-samlingar har som syfte att vara språkutvecklande. Idag har jag fått uppleva det, men också fått en bredare bild på vad som utvecklas i arbetet med rytmik och musik.

I rytmik är kroppen central. Barn i förskolan som utövar rytmik upplever, lär och förstår musik genom rörelse. En rytmikstund kan innefatta sånglekar, rim, ramsor, rörelsesång, spela instrument och pulsövningar med mera. Barnen får möjlighet att utveckla taktkänsla, spela instrument, dansa och träna sin koordination. En rytmikstund innehåller flera ämnen än musik, bland annat innefattas ämnen som naturvetenskap och matematik. Exempel tränar barnen på sin rumsuppfattning (matematik) under rörelsesånger.

Musik består av puls, takt och rytm. Pulsen är musikens hjärtslag. Takt kan delas in i exempelvis fyrtakt eller tretakt (fyra fjärdedelstakt och tre fjärdedelstakt). En melodi kan vara fyrtakt eller tretakt. Om en melodi är fyrtakt innehåller en takt fyra pulsslag. När vår lärare pratade om rytm och noter beskrev hon halvnot, fjärdedelsnot och åttondelsnot.

Det röda visar pulsen. Det blåa visar takten och det gröna visar när de olika noterna låter i en fyrtaktsmelodi. 

För att jag själv skulle förstå hur puls, takt och rytm hänger ihop var jag tvungen att måla upp det. 

Under workshopen gjorde vi mycket klapp- och rytmövningar. Men även några sånglekar. En av lekarna som jag tycke var extra rolig var "Häxan och djuren". Vi delades in i fyra grupper. Varje grupp fick vara ett djur (Häst, fjärilar, myror och dinosaurier). Varje djur och häxan fick var sin melodi som man skulle komma ihåg. När den låten spelades som tillhörde mitt djur skulle vi ut och gå, de övriga djuren stod i sina "hem". Helt plötsligt började häxans melodi att spela och häxan hade vaknat. Häxan jagade fatt djuren och "dattade" de djuren som inte hunnit "hem". Häxan fick då byta plats med den som blivit "dattad". Under leken tränades bland annat minne (komma ihåg vilken låt som tillhörde vilket djur), rumsuppfattning och turtagning.

Att ha instrumentkännedom är något som jag upplever viktigt i förskolan. Att kunna ta fram en gitarr eller trumma vid en samling är så roligt. Ibland har jag upplevt att barnen blir mer fokuserade vid en samling om ett instrument är med, samlingen blir mer spännande. Vi fick i alla fall under workshopen lite kunskap om bland annat gitarr och trumma. Hur man slår på en trumma och de enklaste ackorden på en gitarr. Att kunna använda ett instrument vid en samling kan tydliggöra musikens puls för barnen.

Som jag nämnde tidigare är kunskap om musikens grunder välbehövligt för mig. Detta är något som även Holmberg (2012, s.133) tar upp. Hon menar att pedagoger som har okunskap när det gäller instrument, leder till musikstunder som ger en mindre berikande upplevelse än vad man får om barn och pedagoger har djupare kunskap om hur instrument fungerar. Därför känner jag att den kunskap jag fått via Musik workshop är värdefull för mitt kommande arbete med musik i förskolan. Men jag måste ständigt söka ny och bredare kunskap. Detta kan jag göra själv som pedagog eller tillsammans med barnen.

Efter denna workshop känner jag mig mer positivt inställd till en rytmik- och musikstund. En sångsamling handlar inte bara om språkutvecklingen utan innehåller flera utvecklingsområden och ämnen. Att få mer lärdom om de ämnen man tycker känns svåra upplever jag som viktigt för att i framtiden kunna vara en bra pedagog. Jag tror att de ämnen inom förskolan som jag idag tycker är svåra beror på att jag inte har tillräckligt mycket kunskap om dem. Nu efter workshop kan jag se fram emot att leda en musiksamling. Inte bara för att jag fått massor med bra exempel på lekar jag kan göra med barnen. Utan även för att jag vet hur viktigt det är för barnens utveckling.

I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s.10) står det att förskolan ska sträva efter att utveckla barnens koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. Vidare står det att förskolan ska sträva efter att utveckla barn förmåga att förmedla tankar och erfrarenheter i rörelse, sång, musik och dans.

Kursmål:
-Redogöra för och porblematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska läroprocesser.
-Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska läroprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.
Utifrån estetiska läroprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiska material med fokus på barns lärande. 

_______________

Referens:

Holmberg, Y (2012) Musikstunden - Sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur Btj, ss. 123-137.

Läroplanen för förskolan, Lpfö 98.[Ny, rev. utg] (2010). Stockholm: Skolverket